Är mindfulness farligt? (spoiler: NEJ)

Är mindfulness (eller medveten närvaro, som det heter på svenska) farligt?

Nej.

Ville du bara ha svaret på frågan som rubriken ställer så kan du sluta läsa nu.
Mindfulness är ingenting farligt eller konstigt. Punkt. Varsågod.


Varför jag ändå nu kommer att skriva ett längre inlägg om detta är för att SVT har idag en nyhetsartikel med ett studieresultat som säger att mindfulness kan leda till ångest eller depression. De presenterar studieresultatet med en rubrik tagen ur kontext och är formulerat på ett ”click-baitande” sätt. Det är ett sorgligt sätt att presentera nyheter på som inte SVT borde ägna sig åt. Är det värt att skrämma upp människor på det här viset helt i onödan för att få några extra klick, eller vad är syftet? Jag blir besviken eftersom jag vanligtvis gillar SVTs nyhetsrapportering.

Vad är det då jag säger, att de ljuger och att det inte alls finns några risker förknippat med mindfulness? Vi tar det från början:
Är mindfulness farligt? Nej, mindfulness är inte farligt. Det kan dock uppstå känslor som är jobbiga eller svåra att hantera när man är utövar medveten närvaro.
Är känslor farliga? Nej, känslor är inte farliga. Om man däremot saknar goda strategier för att hantera påfrestande känslor kan det leda till att man tar till handlingar som i sig kan vara farliga.

Det är viktigt att veta om att när man påbörjar ett arbeta med sig själv (t ex genom medveten närvaro) så kan det först kännas jobbigt och måendet kan till och med försämras under en period.

Det här är någonting jag i förväg informerar alla personer om som jag individuellt träffar i behandling, att det till en början till och med kan kännas värre. Varför är det viktigt att veta om det då? Jo, för när man väl kommer till den stunden då man upplever att det känns värre och tvivlar på behandlingen så kan det vara till hjälp att minnas att det var medräknat på förhand. Man visste att det kunde bli så här – det ingår. Kunskap/förståelse för det som händer inombords är en viktig beståndsdel i känslohanteringen.

Men varför blir det då värre, syftet är väl att det ska bli bättre?

Här kommer ett exempel som jag tycker talar väl för ämnet. Tänk dig en person som tycker det är otäckt att prata i grupp men ändå skulle vilja jobba med sig själv för att slippa må dåligt varje gång det blir aktuellt. När personen väljer att börja arbeta med sig själv för att minska sina svårigheter (genom t ex KBT/exponeringsterapi) så kommer personen att behöva utsätta sig för det som är jobbigt. Även om det sker gradvis och i små steg så behöver varje steg vara lite jobbigt för att det ska kunna kallas vara ”exponering”. Med andra ord är det inget annat än helt rimligt att det till en början känns jobbigt. Till och med lite värre än innan man påbörjade terapin eftersom man då antagligen undvek att utsätta sig för det jobbiga. Det ingår alltså i själva behandlingens karaktär. Det långsiktiga målet är dock givetvis att må bättre och ha mindre besvär, men för att komma dit behöver man på ett gradvist och genomtänkt sätt arbeta sig framåt.

Samma sak gäller för mindfulness, som också kan vara en form av exponering genom observation av tankar, känslor och kroppsliga sensationer. Om man inte är beredd på det som dyker upp kan det vara jobbigt eller svårt att hantera, framför allt i början när man är ovan. Då är det som sagt viktigt att ha fått reda på detta i förväg.

Hur utövar man medveten närvaro?

Det finns väldigt många olika sätt att utöva medveten närvaro på. I SVTs artikel visas ett sätt. Att sitta högst uppe på en bergstopp i Himalaya iklädd en vit pyjamasliknande dräkt endast i sällskap av en gonggong, kan vara ett annat sätt. Att stå med varorna i kön på ICA, sitta med en vän på ett café eller ta en promenad på stan är ytterligare exempel på tillfällen då man kan utöva medveten närvaro. Det finns oändligt många sätt och inget är bättre eller sämre än något annat. Det gäller att hitta det som funkar för en själv. (Min ambition är att framöver lägga upp övningar här på bloggen, men det går lika bra att söka på internet efter medveten närvaro och hitta massor med bra övningar.)

Återigen – Är mindfulness farligt?

Jag skulle vilja säga så här. Mindfulness är farligt på samma sätt som det är farligt att tänka på kravfyllda måsten i vardagen. Man kan känna sig nedstämd och må dåligt av kraven, kanske de till och med får en att känna att man inte orkar vara med mer. De kommer dock inte försvinna bara för att man undviker dom i tanken. På samma sätt kommer inre obehagliga upplevelser inte försvinna bara för att man undviker att ta itu med dom.

En mycket viktig sak i sammanhanget! Känner du dig rädd eller osäker på ifall du klarar att hantera eventuella påfrestande känslor som kan dyka upp vid övningar i medveten närvaro, ta hjälp från någon som är kunnig inom området. Gör aldrig övningar i syfte att straffa eller skada dig själv fysiskt eller psykiskt.

Mitt syfte med hela den här långa texten har bara varit att förhindra att någon i onödan blir rädd för medveten närvaro. Om man läser hela artikeln i SVT så får man fram ungefär samma information som jag skrivit här, att mindfulness inte är farligt men det kan kännas jobbigt. Jag vet inte hur väl jag lyckats, men undrar du något så fråga gärna.

/R

3 reaktioner till “Är mindfulness farligt? (spoiler: NEJ)

  1. Du skriver fantastiskt bra och enkelt. Förenklar det varje individ kan göra för att öka sitt välbefinnande med små medel. Ett sätt jag tror starkt på och använder mig av i mitt coachande arbete.

    Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: