Mat, ångest och belöning

Det är sällan jag äter mat vid matbordet nuförtiden. Förmodligen är det även många andra som känner igen sig. Det är så lätt hänt att hamna framför teven i soffan i vardagsrummet eller vid någon annan plats där mobilen eller paddan slinker upp som sällskap under tiden man äter.

Det är ett välkänt faktum att teven, internet och mobilen triggar igång belöningssystemet i hjärnan ordentligt (detsamma gäller även god mat för den delen). När vi vid varje måltid förstärker triggningen av belöningssystemet genom att titta på någon bra serie eller scrolla på mobilen kommer vi att koppla situationen till en massa positiva känslor. Det kan leda till att liten eller ingen uppmärksamhet hamnar på maten vi stoppar i oss, vi kan äta för fort och missa viktiga signaler från kroppen som t ex vad maten smakar eller om den gör oss mätta.

Har man besvär med ångest kan kombinationen av positiva känslor från både mat och skärm skapa ett begär av mat eller snacks tillsammans med skärm som ett slags undvikandebeteende och känsla av trygghet. Egentligen behöver vi mat för att bygga upp kroppens alla funktioner, men vid ovan nämnt scenario blir det istället en (ogynnsam) strategi för att hantera (eller snarare alltså undvika) känslor.

Använder vi maten i primärt syfte att ”hantera” känslor kan det leda till att kvaliteten på maten inte blir så viktig. Om det primära syftet inte är byggstenar för kroppens funktioner utan istället ”känslohantering” så kommer det viktigaste vara att maten ger oss snabb belöning. Så vilken mat ger oss då effektivast belöning? Skräpmat och snacks som innehåller snabba kolhydrater.

Det finns ett begrepp som på engelska kallas ”mindful eating”. Det är något som förmodligen alla människor skulle behöva lägga lite mer tid på. För den som dessutom vet med sig att man har ångestproblematik eller ofta upplever det svårt att hantera känslor kan det vara en värdefull övning att träna på – att äta med medveten närvaro.

Så hur gör man då det? Här kommer ett förslag:

Sitt i ett rum där det inte finns någon tv, mobil, padda, dator eller annan skärm. Oavsett vad det är du äter, lägg ner gaffeln/skeden på bordet efter varje gång du stoppat in något i munnen. Låt den ligga där tills du tuggat klart. Lägg märke till smakerna i munnen och på tungan, om det är salt, sött, beskt, vilken konsistens och vilket tuggmotstånd ingredienserna har. Lägg märke till hur du andas. Lägg märke till eventuella kroppsliga spänningar. Lägg också märke till om du gillar smaken eller inte. Tugga maten ordentligt och svälj innan du stoppar mer i munnen.

När man äter på det här sättet kan det till en början kännas lite konstigt och till och med långtråkigt. Det här är inte alls konstigt om man (som ovan beskrivet) har en vana att skyffla i sig maten snabbt i syfte att trigga belöningssystemet. Det kommer även att ta längre tid att äta upp portionen på det här sättet. En bra idé är att öva på att vänta en stund (t ex en kvart) efter man ätit upp innan man tar eventuell påfyllning. Då hinner kroppen registrera maten adekvat och bli inte förvånad om hungerkänslorna minskar och behovet av påfyllning försvinner.

Det finns såklart mer intressanta saker att prata om kopplat till hur vi kan påverkas av mat och -beteenden. Eftersom inlägget redan blivit längre än tänkt återkommer jag mer om det i senare inlägg.

/R

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: